Nyheter

2016 > 02

Nu är det hög tid att vässa tekniken inför årets Vasalopp. Här nedan kan du ta del av våra teknikfilmer för längdskidåkning. Filmerna tar upp teknikerna diagonal, stakning, stakning med frånskjut, utförsåkning och saxning.

Diagonal

Film: Diagonal

Stakning

Film: Stakning

Stakning med frånskjut

Film: Stakning med frånskjut

Utförsåkning

Film: Utförsåkning

Saxning

Film: Saxning

Dala Sports Academy hälsar välkommen till Riskkapitaldagen i Dalarna 2016.
Som medlem i Dala Sports Academys företagsnätverk anmäler ni er till ett rabatterat pris.
 
Riskkapitaldagen i Dalarna 2016

 
Bild: Inbjudan till Rikskapitaldagen
Bild: Inbjudan till Rikskapitaldagen

När företaget skall starta upp eller växa och utvecklas är behovet av kapital ofta en förutsättning. I Dalarna är erfarenheten ganska begränsad av att ta in externt kapital.
 
För att öka insikten om de utmaningar som finns, samt utöka nätverk och kunskap inom området företagsfinansiering från både privata och offentliga aktörer, arrangeras Riskkapitaldagen i Dalarna den 17 mars i Falun på Näringslivets Hus.
 
Dagen innehåller intressanta föredrag från privata och offentliga aktörer med stor erfarenhet av företagsfinansiering. Dagen innehåller även paneldebatter med deltagare från både stora och mindre företag och finansiärer.
 
Gå in på http://www.riskkapitaldagen.com/ för mer information, ett detaljerat program och anmälan. Dala Sports Academy är partner till rikskapitaldagen och som medlem i Dala Sports Academys företagsnätverk anmäler ni er till partnerpris.
 
Varmt välkommen!
Foto: Vasaloppet
Foto: Vasaloppet

I en nyligen publicerad forskningsstudie med titeln: The influence of sex, age, and race experience on pacing profiles during the 90 km Vasaloppet ski race, ges värdefull kunskap om valet av fartstrategi i Vasaloppet. Denna kunskap kan användas för att anpassa fartstrategin utifrån kategorierna kön, ålder och tidigare erfarenhet av deltagande i Vasaloppet och därmed bidra till att optimera prestationen eller höja totalupplevelsen av de nio milen skidåkning mellan Sälen och Mora.

Nedan följer en resumé av forskningsstudien och om du är intresserad av att läsa artikeln i fulltext finns en länk längst ner i denna sammanfattning.


Inledning
Att genomföra Vasaloppet är en stor utmaning som ställer stora krav på deltagarna rent fysiologiskt. Den maximala syreupptagningsförmågan och arbetsintensiteten vi den så kallade laktattröskeln är fysiologiska variabler som reflekterar prestationsförmågan vid distansskidåkning (5 – 50 km).1 Dessa fysiologiska förmågor är sannolikt viktiga även för prestationen i Vasaloppet. En annan viktig faktor för uthållighetsprestationer är förmågan att reglera arbetsintensiteten under tävling, vilken är direkt kopplad till valet av fartstrategi.2 Tidigare har det visat sig att en fartstrategi som bygger på en jämn hastighet optimerar löpningsprestationen vid såväl maraton som ultramaraton.3,4  Däremot finns inga tidigare forskningsstudier som undersökt vilken fartstrategi som är att föredra vid långlopp inom längdskidåkning. Syftet med denna forskningsstudie var följaktligen att undersöka fartstrategiskillnader avseende kön, ålder och erfarenhet under Vasaloppet.


Metod
För varje kategori (kön, ålder, erfarenhet) matchades 400 stycken skidåkare från respektive underkategori (man/kvinna, ung/gammal, oerfaren/erfaren). Underkategorin unga innefattade åkare i åldersspannet 19 – 39 år och motsvarande åldersspann för gamla var 40 – 59 år. Åkare med fyra eller fler genomförda Vasalopp betraktades som erfarna, medan åkare med färre än fyra genomförda Vasalopp kategoriserades som oerfarna. Kriterierna för matchningen var att åkarna skulle ha gått i mål inom 60 s samt startat från samma startled. Dessutom ska åkarna som ingår i det matchade paret tillhöra samma underkategori för de övriga två kategorierna. Åkare i elitledet och i sista startledet ingick inte i undersökningen.
Åkarnas mellantider vid de sju ordinarie kontrollstationerna samt sluttider användes för att beräkna åktiden för åtta sektioner. Utifrån dessa sektionstider gjordes statistiska analyser för att utreda om kön, ålder och erfarenhet hade någon inverkan på vald fartstrategi.


Resultat
Resultatet av studien visar att manliga och kvinnliga deltagare i Vasaloppet har olika strategier för att avverka sträckan mellan Sälen och Mora. Männen åkte fortare än kvinnorna fram till Evertsberg (P < 0,001), medan de kvinnliga skidåkarna gradvis hämtade in männens försprång under den andra hälften av loppet (P < 0,001). Signifikanta skillnader avseende åkhastighet kan även ses mellan erfarna Vasaloppsåkare och deltagare med mindre erfarenhet från tävlingen. Skidåkare som deltagit i fler än tre Vasalopp åkte fortare fram till första kontrollen i Smågan (P < 0,001), medan skidåkarna med mindre erfarenhet av Vasaloppsdeltagande hade en högre åkhastighet under andra hälften av loppet (P < 0,01). Däremot verkar inte deltagarnas ålder ha någon betydande inverkan på åkhastigheten under Vasaloppet.


Diskussion
De påvisade skillnaderna i fartstrategier under Vasaloppet kan förklaras av såväl fysiologiska, psykologiska som erfarenhetsbaserade faktorer. Resultaten visar att kvinnorna hade en jämnare åkhastighet under loppet jämfört med männen, vilket överensstämmer med tidigare påvisade könsmässiga fartstrategiskillnader vid maratonlöpning.5,6 Det finns ett flertal potentiella förklaringsfaktorer till denna fartstrategiskillnad. Kvinnor har en relativt sett större muskeltvärsnittsarea av uthålliga typ I-fibrer,7 vilket är en fördel vid prestationer med lång tävlingstid. Vidare innebär detta att kvinnor är bättre på att använda fett som energikälla och de har även en senare övergång till att använda kolhydrater som den dominanta energikällan.8 Detta medför att män, vid samma relativa arbetsintensitet som kvinnor, har en större risk för trötthet kopplad till låga muskelglykogennivåer.9 En annan tänkbar förklaring som kan bidra till att kvinnorna har en högre åkhastighet än män under den andra hälften av loppet, kan vara att kvinnan i det matchade paret har en bättre träningsbakgrund än mannen. Generellt sett skiljer sig uthållighetsprestationen cirka 10 – 12% mellan män och kvinnor med samma träningsnivå,10,11 vilket medför att kvinnornas bättre träningsstatus kan bidra till den jämnare fartstrategin. Förutom dessa fysiologiska förklaringsfaktorer så kan de påvisade fartstrategiskillnaderna även vara relaterade till att män generellt sett är mer tävlingsinriktade och därmed mer riskbenägna.12 Denna egenskap medför att män ofta väljer en för hög utgångshastighet, vilket i sin tur medför att arbetsintensiteten måste sänkas under senare delen av tävlingen för att undvika kritisk homeostatisk obalans.13 Som ett resultat av att män är mer tävlingsinriktade har de en nästan dubbelt så hög förekomst att ”gå in i väggen” under maratonlöpning.14 Sammantaget kan dessa fysiologiska och psykologiska faktorer bidra till att förklara de könsmässiga fartstrategiskillnaderna i Vasaloppet.
När det gäller ålderns påverkan på vald fartstrategi i Vasaloppet, så finns inget tydligt mönster. I en tidigare forskningsstudie som analyserat skillnader mellan unga och gamla maratonlöpare, så visade det sig att de äldre löparna hade en mer jämn löphastighet under tävlingen jämfört med de yngre löparna.5 I denna studie tog de dock inte hänsyn till deltagarnas tidigare erfarenhet av maratonlöpning, vilket medför att ålderns effekt på förmågan att hålla en jämn fartstrategi kan överskattas något. En tänkbar förklaring till varför ingen skillnad kunde skönjas mellan unga och gamla Vasaloppsdeltagare avseende vald fartstrategi kan vara att medelåldern för den unga gruppen var 33 år, vilken är högre än medelåldern i motsvarande grupp i studien av maratonlöpare.
Det har tidigare visats att erfarna maratonlöpare är bättre på att hålla en jämn löphastighet jämfört med löpare med mindre erfarenhet av deltagande i maratonlopp.6 En orsak till denna skillnad har föreslagits vara att oerfarna maratonlöpare överskattar sin fysiologiska kapacitet och väljer en utgångshastighet som är för hög,15 vilket medför att de måste sänka löphastigheten under loppets avslutande del.6 Erfarenhetens inverkan på vald fartstrategi i Vasaloppet uppvisar det omvända förhållandet, där de oerfarna skidåkarna har en jämnare åkhastighet jämfört med de erfarna skidåkarna. Den stora skillnaden mellan erfarna och oerfarna Vasaloppsdeltagare är att de erfarna är betydligt snabbare fram till första vätskekontrollen i Smågan. Det verkar alltså som att erfarna Vasaloppsdeltagare använder sin erfarenhet till att hitta en bra startposition i sitt startled, ta sig fram genom trängseln över startgärdet och/eller hitta en framkomlig väg uppför den första backen. Det försprång de skapat sig under den första sektionen hämtas successivt in av de oerfarna under resterande delen av loppet. Detta kan vara ett uttryck för att den oerfarna skidåkaren i det matchade paret är något bättre tränad än den erfarna skidåkaren.  

    
Fartstrategirekommendationer för Vasaloppsdeltagare
Baserat på forskningsstudiens resultat och tidigare forskning inom uthållighetsidrott rekommenderas att framför allt män bör välja en fartstrategi med en relativt sett lägre åkhastighet under första halvan av Vasaloppet, för att de totalt sett ska ha en jämnare arbetsintensitet under hela Vasaloppet. Rekommendationen att försöka hålla en jämn arbetsintensitet för att optimera prestationen utifrån individens fysiologiska förutsättningar gäller för såväl män som kvinnor. Det är alltså viktigt att välja ett relativt sett lågt utgångstempo och försöka att undvika att dras med i tävlingshetsen, i vetskap om att man kommer att passera många av de som överskattat sin fysiologiska förmåga under den senare delen av loppet. Vidare kan oerfarna skidåkare rekommenderas att rådfråga de med större erfarenhet av Vasaloppsdeltagande angående till exempel startprocedur och spårval till första vätskekontrollen. Sammantaget rekommenderas Vasaloppsdeltagarna att välja en fartstrategi som anpassas utifrån de egna fysiologiska förutsättningarna som samtidigt tar hänsyn till den kunskap som framkommit i den presenterade artikeln. Att välja en lämplig fartstrategi höjer sannolikt även totalupplevelsen av deltagandet i Vasaloppet.


Övrig information   
Forskningsstudien är genomförd av Magnus Carlsson, Hannes Assarsson och Tomas Carlsson. Magnus och Tomas är anställda i ämnet Idrotts- och hälsovetenskap vid Högskolan Dalarna och arbetar i det EU-finansierade projektet Dala Sports Academy.
Forskningsstudien är publicerad i tidskriften Open Access Journal of Sports Medicine och går att ladda ner via följande länk: www.dovepress.com/articles.php?article_id=25630 (With permission from Dove Medical Press).


Referenser
1.   Carlsson M, Carlsson T, Hammarström D, Tiivel T, Malm C, Tonkonogi M. Validation of physiological tests in relation to competitive performances in elite male distance cross-country skiing. J Strength Cond Res. 2012;26(6):1496-1504.
2.   de Koning JJ, Bobbert MF, Foster C. Determination of optimal pacing strategy in track cycling with an energy flow model. J Sci Med Sport. 1999;2(3):266-277.
3.   Erdmann WS, Lipinska P. Kinematics of marathon running tactics. Hum Mov Sci. 2013;32(6):1379-1392.
4.   Lambert MI, Dugas JP, Kirkman MC, Mokone GG, Waldeck MR. Changes in running speeds in a 100 km ultra-marathon race. J Sports Sci Med. 2004;3(3):167-173.
5.   March DS, Vanderburgh PM, Titlebaum PJ, Hoops ML. Age, sex, and finish time as determinants of pacing in the marathon. J Strength Cond Res. 2011;25(2):386-391.
6.   Deaner RO, Carter RE, Joyner MJ, Hunter SK. Men are more likely than women to slow in the marathon. Med Sci Sports Exerc. 2015;47(3):607-616.
7.   Carter SL, Rennie CD, Hamilton SJ, Tarnopolsky. Changes in skeletal muscle in males and females following endurance training. Can J Physiol Pharmacol. 2001;79(5):386-392.
8.   Carter SL, Rennie C, Tarnopolsky MA. Substrate utilization during endurance exercise in men and women after endurance training. Am J Physiol Endocrinol Metab. 2001;280(6):E898-907.
9.   Hermansen L, Hultman E, Saltin B. Muscle glycogen during prolonged severe exercise. Acta Physiol Scand. 1967;71(2):129-139.
10. Thibault V, Guillaume M, Berthelot G, et al. Women and men in sport performance: The gender gap has not evolved since 1983. J Sports Sci Med. 2010;9(2):214-223.
11. Sparling PB, O'Donnell EM, Snow TK. The gender difference in distance running performance has plateaued: an analysis of world rankings from 1980 to 1996. Med Sci Sports Exerc. 1998;30(12):1725-1729.
12. Deaner RO, Lowen A, Rogers W, Saksa E. Does the sex difference in competitiveness decrease in selective sub-populations? A test with intercollegiate distance runners. Peerj. 2015;3.
13. de Koning JJ, Foster C, Bakkum A, et al. Regulation of pacing strategy during athletic competition. Plos One. 2011;6(1).
14. Buman MP, Brewer BW, Cornelius AE, Van Raalte JL, Petitpas AJ. Hitting the wall in the marathon: Phenomenological characteristics and associations with expectancy, gender, and running history. Psychology of Sport and Exercise. 2008;9(2):177-190.
15. Edwards A, Polman R. Pacing in sport and exercise: A psychophysiological perspective. New York: Nova Science Publishers; 2012.
EMG-elektroder tejpas fast på huden ovanför de utvalda musklerna inför valideringen av SkigripTM. EMG-elektroder tejpas fast på huden ovanför de utvalda musklerna inför valideringen av SkigripTM.
Dala Sports Academy (genom Johnny N, Magnus C och Tomas C) har genomfört en pilotstudie avseende validering av aktiveringsgrad i överkroppsmuskulatur vid träning med SkigripTM.

Syftet med denna pilotvalideringsstudie var att utvärdera graden av muskelaktivering vid träning med SkigripTM och jämföra denna med muskelaktivering vid utförande av motsvarande träningsövningar med konventionella styrketräningsredskap.

Sammantaget gjordes jämförelsen utifrån fyra stycken vanligt använda styrketräningsövningar. För att analysera muskelaktiveringen hos överkroppsmuskulaturen användes elektromyografi (EMG) och ledvinkeln i armbågsleden registrerades med hjälp av en elektrogongiometer.





Valideringen avslutades med att försökspersonen stakade på rullbandet vid Högskolan Dalarnas Idrottslaboratorium, LIVI, med en arbetsintensitet som motsvarade tävlingshastighet. Muskelaktiveringen under stakningen användes som referensnivå, vilken sedan jämfördes med aktiveringsnivåerna under de utförda styrkeövningarna (se video nedan).

 


Valideringsuppdraget kommer att sammanställas i form av en rapport som företaget Skidrott AB, som tagit fram SkigripTM, kommer att få ta del av.
Torsdagen den 18 februari besöker Prins Daniel, tillsammans med framstående entreprenörer och företagare, Högskolan Dalarna för att hålla en föreläsning och diskutera med studenter om entreprenörskap. Vi inom Dala Sports Academy vill passa på att flagga för detta evenemang!

Föreläsningen är öppen för alla.
Föreläsningen äger rum kl 13.15–14.15 i Högskolan Dalarnas bibliotek, Campus Falun och platserna ska vara intagna senast kl 13.00.
Evenemanget är kostnadsfritt och det krävs ingen föranmälan.

Läs mer om evenemanget på följande länk: http://www.du.se/sv/Om-Hogskolan/Aktuellt/Kalender/Inspirationsforelasning-Mot-Prins-Daniel-och-framstaende-entreprenorerforetagare/
Som ett led i kunskapsväxlingen med det omgivande samhället höll Dala Sports Academy (Lars W, Magnus C och Tomas C) ett föredrag för deltagare i Svenska Skidförbundets steg 3-utbildning. Föredraget för dessa blivande junior- och seniortränare inom längdskidåkning och skidorientering innehöll en presentation om varför, hur och vad man testar hos elitskidåkare vid Högskolan Dalarnas Idrottslaboratorium, LIVI.
Junior- och seniortränarna bänkade sig på det stora rullbandet för att ta del av information om forskning och testverksamhet vid Högskolan Dalarnas Idrottslaboratorium, LIVI.
Junior- och seniortränarna bänkade sig på det stora rullbandet för att ta del av information om forskning och testverksamhet vid Högskolan Dalarnas Idrottslaboratorium, LIVI.

Denna del avslutades med att en av deltagarna i utbildningen fick genomföra två stakningstester på rullbandet som, i den forskning som bedrivs vid Högskolan Dalarna, visat sig reflektera viktiga förmågor för prestationen inom längdskidåkning. På den stora TV-skärmen framför bandet kunde de övriga deltagarna följa hur bland annat syreupptaget och andra fysiologiska variabler förändrades under testet av den maximala syreupptagningsförmågan vid överkroppsarbete (se bilden nedan).
 

Arkiv